Skärgårdsyoga 5 förmiddagar i Juli på bullandö

Skärgårdsyoga 5 förmiddagar i Juli på bullandö

Kom och fördjupa dig i yogan under 5 morgnar i Juli månad. Vi möts kl. 8.00 för att tillsammans gå igenom hela kroppen. Vi rör oss i takt med andetaget och utmanar oss själva där vi befinner oss i stunden.

Vi kommer att göra fysisk yoga men det finns även tid för avslappning och återhämtning. Det spelar ingen roll om du är nybörjare eller mer avancerad yogi.  Vi yogar i 75 min, under bar himmel (tak vid regn), med trätopparna som utsikt. Efter avslappning, om vädret tillåter, går de som vill ner till klipporna för att bada. Under tiden gör jag iordning en hälsosam och god frukost.

När:

11-15 Juli

Schema:

8.00-9.15 Vinyasa Yoga

9.15-9.45 Bad vid klipporna om vädret tillåter

9.45-10.15 Frukost

Plats:

Skogsälvsvägen 12, Bullandö

Pris:

Fem dagar inkl. frukost 1500 kr

Early Bird:

Boka din plats innan midsommar till priset 1200 kr.

Begränsat antal platser. För mer information ring Thea på 0708710180

Yogamatta finns att låna. Hoppas vi ses! Varma hälsningar Thea

IMG_8881IMG_6575

Brown verses white carbohydrate intake..

A lot of people ask the question  if and why brown for example bread, pasta, rice or sugar is better than white. I like to talk about this from a different perspective.

Let’s start by why brown is better than white. We are constantly told through media by the now let’s say consensus that brown is to prefer over white. Now there is a reason for this and the reason is that there are enough research and studies that proves that the process while milling and refining the grain, kind of strips the grains of its nutrients. Therefore, eating the unrefined kind will be healthier as it still retains the minerals and vitamins that are present in the outer bran or husk. So this is correct information. 

When we study nutrition in western science we are taught how to look at the different food groups; carbohydrates (energy givers), fats (essentials and non-essentials), proteins (building blocks for the body), vitamins and minerals. Every food item can be divided into one of these groups depending on whichever is the greatest source.

For example, if we compare different nuts, we will be comparing the amount of fat and what kind of fat that’s present in the nut. We will not be talking much about its carbohydrate content. Because this food item belongs to the group of fats. Hence, if we are looking for carbohydrates we will go to another group; pasta, bread, rice, sugar and so on. 

If we go back to weather brown is better than white and how to maximize the most minerals and vitamins, I would say that the wrong question is being asked. All the food items mentioned (bread, pasta, rice or sugar) belongs to the food group carbohydrates. Thus, they are primarily energy givers. These food items are not the main source of vitamins and minerals (which in the unrefined “brown” the outer bran or husk is rich in). However, I can get all of this and a hundred times more nutrition from an apple. Why are we searching for a needle in a haystack?

You may have heard that brown sugar is better than white. Do you think it´s true? First consider this; the calorie count of one gram of sugar, brown or white, is identical. It gives us empty calories, nothing else. Yes, brown sugar may give you a bit more minerals because its unrefined. But why look after vitamins and minerals in a carbohydrate source? A food item who’s primarily role is to provide the body with enough fuel to carry out all its metabolic processes.

So what is my advice here? If you are looking for vitamins, minerals and antioxidants choose raw fruits and vegetables. They are filled with these nutrients. If you eat bread, pasta, rice and so on, you are eating carbohydrates. Therefore, white or brown does not really matter. Although, eating brown before white has got other benefits that you should be aware of. If you are you looking for fiber remember that the refined version of any cereal has less fiber due to the removal of the husk. Fiber slows down everything  a bit and will control your blood sugar. It will not, like white pasta, cause a peak in the blood sugar level. Choose brown for that reason, not to get minerals and vitamins. Enjoy an apple, it will take care of that!

Bra mat till barn

Bra mat till barn

Bra mat till barn…

Det är lätt att känna sig otillräcklig vad gäller matlagningen till sina barn. Oron kan ligga i huruvida de får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler, om de äter tillräckligt med grönsaker och/eller kanske får i sig för mycket socker. Då det finns en rad olika ”kosthållningar” där ute kan det vara svårt att välja rätt. Nedan kommer jag ge mina bästa tips på mat och kost till barn och hur man kan tänka för att inte få dåligt samvete. Håll även utkik efter recept på enkla frukostar som barn älskar (kommer snart).

Riddare och sjörövare

Då jag jobbar med mat och näringslära i mitt yrke så blev det en naturlig del för mig att på ett tidigt stadium införa en bra kost för mitt barn. Dock inte helt utan funderingar kring hur man gör detta på ett bra sätt. Jag ger exempelvis aldrig min son (han är fem år nu) godis eller läsk. Men jag vill samtidigt inte att det ska bli en effekt av att han inte får äta godis hemma, jag vill inte förbjuda. Vad jag istället gör är att försöka lära honom vad som faktiskt händer i kroppen när man äter olika saker.

Jag lär honom att det finns mat som är som ”riddare” (grönsaker, frukt och bär, fet fisk, nötter m.m) som kommer in i kroppen och skyddar kroppen från dåliga saker. Riddare ger kroppen saker som den behöver för att vara frisk och stark. Sen finns det ”sjörövare” (läsk, bullar, glass, kakor, godis, snabbmat, gräddig pasta m.m.). Sjörövare är riktiga elakingar, de kommer in i kroppen och tar saker som kroppen behöver. De stjäl kroppens alla byggstenar så att vi till slut blir sjuka. Sen har jag lärt honom att man kan äta sjörövare ibland, men då måste man äta mycket riddare så att riddarna kan vinna kriget i magen mot sjörövarna.

Hur har detta fungerat? Jätte bra! Gaston 5 år vet precis vad man ska äta för att må bra, han vet även att godis och annan snabbmat är dåligt för kroppen men att man kan äta det ibland. Det enda jag sett som effekt av att Gaston inte får godis hemma är att han på kalas håller i sin godispåse lite extra hårt! Jag tror att det är mycket bättre att lära barnen så att de själva tidigt kan ta ett aktivt beslut. Inte förbjuda, snarare utbilda.

Kolhydrater, proteiner och fett

Precis som till vuxna gäller det att få i sig bra kvalité av kolhydrater, proteiner och fetter. Vi bör undvika alla snabba raffinerade kolhydrater, oxiderade fetter och transfetter likaså. Proteiner tycker jag är det svåraste då barn oftast gillar processad mat som korv och köttbullar. Frukosten bör innehålla protein och över lag kan man vara säker på att sitt barn under dagen kommer att få i sig kolhydrater, protein däremot lite svårare. Jag kommer snart att lägga ut bra frukostar till barn med tillhörande recept. Försök att tänka att oprocessad mat alltid är bäst. Kakor, bullar och glass innehåller tyvärr för mycket av både dåligt socker men även fett. Fett är livsviktigt för en växande kropp men det måste vara rätt sorts fett. Lax och feta fiskar är bra att äta men inte för ofta då dessa tyvärr innehåller tungmetaller och barn är mycket känsliga för dessa.

Utrymmesmat

Utrymmesmat är ett begrepp som syftar till energität och näringsfattig mat. Den bidrar knappt med några näringsämnen men med massor av energi, dåliga fetter och socker.  Konsumtionen av läsk och godis ökar och det är typisk utrymmesmat. Enligt WHO ger intag av den typen av kost en ökad risk att drabbas av övervikt och fetma. Det som händer i kroppen när man äter utrymmesmat är inte bara att den tillför för mycket energi och för lite näringsämnen utan också att den trycker bort viktiga näringsämnen som kroppen behöver för att växa. Om man tittar på ett litet barn som växer (och har extra stort behov av rätt näringsämnen och byggstenar) så är det viktiga organ som ska utvecklas och med för mycket utrymmesmat därmed inte får chansen att få växa på bästa sätt (hjärnan, alla inre organ m.m.). Detta är värt att tänka på.

Barn som inte äter

Det är grymt jobbigt att få ett barn som inte äter. För en mamma är det som en biologisk nedärvd mekanism att nästan gå sönder om man inte får i sitt barn mat. En tröst i detta är att barn ändå i de allra flesta fall (det finns alltid undantag) själva ser till att få i sig det som de behöver.

Vid sjukdom

När barn är sjuka vill de oftast inte äta. Låt det vara så! Barn är fantastiska, fortfarande ”uppkopplade” med sig själva. Deras kropp säger; Nu är jag sjuk och behöver lägga all energi på att läka och avgifta, snälla ät inget energikrävande. Låter det konstigt? Faktum är att när vi är sjuka ska vi inte äta. Kroppen måste ges vila och slippa fokusera på den energikrävande processen att bryta ner mat. Se bara till att barnet får i sig vätska.

Mjölk

Jag vet att detta är en laddad rubrik. För visst MÅSTE vi ge våra barn komjölk så att de får i sig kalcium? Inte delfinmjölk, inte valmjölk, inte kattmjölk utan komjölk. Ska vi verkligen dricka ett annat däggdjurs dimjölk? Jag bara undrar. Läs gärna mer under ”mjölk, probiotika, casein och mejeriprodukter”.

Vitaminer och mineraler

Det vitamin jag alltid rekommenderar och i dubbla doser från NNR(Nordic Nutrition Recommendation) är vitamin D. Läs mer om varför under ”Vitamin D”.

Smoothies och grönt till barn

Låt barnen vara med och göra drinken. Jag upplever att ju mer man involverar dem i matlagningen desto mer benägna är de att smaka på maten som lagas. Gör gröna drinkar och smoothies med banan som ger perfekt sötma för små barn.

Hälsa – vad ska man äta?

Hälsa – vad ska man äta?

Hälsa och kärlek

Vad är hälsa? Hälsa för mig är att leva så nära sin egen sanning som möjligt. Att vara grundad. Att inte förvänta sig något av andra och inte heller sända ut en känsla av ”se mig”, ”vill du ha något av mig” ska vi byta”. Att stå stark i sig själv – kanske det svåraste som finns.

Hälsan kommer inifrån, vi kan påverka den med vad vi äter, hur mycket vi sover eller hur mycket vi rör på oss. Men är det allt? Jag tror att människan håller på att nå en ny grad av medvetenhetsnivå.

Vi är så upptagna av livet som bara pågår runtomkring oss, för upptagna för att vara närvarande. Närvaro är enligt min mening allt för ett hälsosamt liv. Man kan börja med att andas, starta därifrån. Sedan genom små sätt, medvetengöra vad man som individ behöver jobba med. Starta med sig själv.

Man kommer stöta på motstånd, det är kanske inte alltid så kul, men shit vilken känsla när ibland, myntet trillar ner. När man lyckats medvetengöra en känsla och kan stå där bredvid sitt ego och titta på.

Hälsa för mig är att fatta beslut från hjärtat.

Hälsosam kost

Vad är hälsosam kost, vad ska man äta? Det finns så många dieter, så många råd samtidigt som man alltid (anser jag) själv vet bäst vad sin kropp behöver, om man är grundad. Jag tycker aldrig att kostråd kan göras generella, men det finns faktiskt vissa övergripande saker som gäller alla…

Back to nature

Det första jag brukar säga är att vara så ”naturlig” som möjligt. Vad och på vilket sätt har vi ätit? Vi må ha flingor, potatis, bröd, ris och spannmål till överflöd i våra hushåll. Men rätt fråga att ställa här är kanske; är vi gjorda för att äta dessa komplexa molekyler? Är vi gjorda för processad mat? Har etablissemanget, matindustrin något att tjäna på att vi formligen trycker i oss av dessa livsmedel?

Vi bombarderas ständigt av olika lågkolhydratsdieter. Jag tror att det finns en anledning till varför exempelvis GI eller LCHF fungerar så bra. Då vi enligt min mening äter kolhydrater som om vi vore elitidrottare, så fungerar dessa dieter som en avlastning för systemet. Vi får kontroll på blodsockret, äter mindre kolhydrater och mår helt plötsligt bra, känner oss piggare.

För mig handlar kost mycket om kvalité snarare än kvantitet. Ja det är sant, inget är bra att äta för mycket av, inte ens frukt. För en hälsosam kost behöver man se till att få i sig rätt slags fett, kolhydrater samt proteiner. Detta är en anledning till att jag inte förespråkar LCHF, jag tycker det är fel att substituera ett livsmedel, i detta fall kolhydrater mot fett. Att trycka i sig animaliska mättade fetter, finns evidensbaserad forskning som tydligt pekar på diverse risker.

Träning för att må bra

Samma sak här, vad som funkar för mig kanske inte funkar för dig. Varför tycker jag att yoga är så bra? Jo för att man sträcker ut kroppen, man kommer i kontakt med sin andning, man hjälper kroppen att finna balans och för att yoga är så mycket mer. Jag tycker att all form av träning skall göras för att finna balans, för att komma närmare sin egen sanning.

IMG_5943

Fasta och detox

Fasta och detox

Fasta och detox….

IMG_9014

Jag tror inte att det har kunnat undgå någon som är lite intresserad av kost om de nya korttidsfastor och detoxer som det skrivs och talas om. 5:2 dieten (en typ av korttidsfasta) är superpopulär och verkar gå bra att kombinera med ett vanligt (stressigt) 9-5 liv.

Fasta är ett urgammalt begrepp som kan delas in i olika graderingar, nedan reder jag kortfattat ut de olika begreppen.

Detox – Kanske det mildaste sättet att hjälpa kroppen städa ut gifter och slaggprodukter. Vid detox, eller avgiftning, trappar man ner livsmedel som animalier, salt, fett, socker, mjölkprodukter, kaffe och alkohol. Allt som är en belastning för kroppen. Man håller generellt en hälsosammare kost. Tillskott av örter/ämnen som verkar avgiftande och hjälper utrensningsprocessen används ofta i detoxsammanhang. Delvis fast föda är ok.

Korttidsfasta – Det finns olika typer av korttidsfasta, den populära 5:2 dieten är en av dem. Under 5:2 dieten äter du normalt i 5 dagar och under de resterande 2 dagarna går man ner på 25 % kcal av sitt dagsbehov, detta brukar motsvara en dagskonsumtion på cirka 400-700 kcal/dag. 16-timmars fasta även kallad ”periodisk fasta” används tillsammans med styrketräning och fastar man i 16 timmar och äter under de resterande 8. Man brukar då inta måltiderna i samband med träningen. Man kan också ”endagsfasta” eller ”varannandagsfasta”.

Långtidsfasta – kan göras med juice eller bara vatten. Allt från 5 dagar upp till tre veckor för den vane fastaren!

Vad händer i kroppen vid fasta?

Att bryta ner mat är en energikrävande process, en belastning för systemet. Under en detox tar man bort gifter (kaffe, socker, kött, salt) varpå kroppen tillåts att göra sig av med de gifter och slaggprodukter som lagrats i fett och vävnader. Avgiftningssystemet underlättas varpå kroppen snabbt passar på att göra sig av med diverse gifter.

Cirka 300-400g kolhydrater ligger lagrat som glykogen i levern. Kroppen förlorar sitt glykogenförråd efter cirka ett dygn. Det vatten som sitter bundet till glykogenet försvinner också. Detta är anledningen till att man går ner i vikt så snabbt vid en fasta. ”Svälthormonet” glukagon utsöndras varpå kroppen ställer om sig och använder energi från fettdepåer men tar även protein från muskler. I början av en fasta frisätts kortisol vilket höjer energiförbrukningen tillfälligt. Insulinet (som är fettlagrande) minskar. Vad man även har sett är att tillväxthormonet IGF-1 (Insulin-like growth factor-1) minskar vid fasta och att kroppen då ställer in sig på att reparera celler och DNA.

Varför kan det vara bra att fasta?

Personligen tycker jag att det alltid är bra att någon gång i halvåret göra en detox/enklare fasta så att kroppen lättare kan göra sig av med gifter och inte längre belastas av dessa. Man kan se det som en vår- eller vinterstädning. Man hjälper och underlättar kroppen att städa upp.

Varför blir man först trött och hängig?

Kroppen är smart och passar som tidigare nämnt snabbt på att frigöra gifter ut i blodet. Om detta sker för snabbt, exempelvis om man skulle gå från en västerländsk ”normalkost” direkt på en juicefasta så kommer för mycket gifter att frigöras i blodet. Varpå man kan få huvudvärk, feberliknande symptom, ont i kroppen m.m. Att man känner sig trött och hängig beror delvis på detta men även på att man oftast får i sig mindre kalorier än vad man är van vid. Men man ska se symptomen och tröttheten som ett kvitto på att detoxen fungerar.

Vad man bör tänka på innan, under och efter en detox….

Har man ett högt alkohol- socker- salt- kött- eller kaffeintag så är det till fördel att succesivt trappa ner på dessa livsmedel. Om man medicineras så ska man rådgöra med en kunnig person innan man detoxar. Mediciner är gifter och dessa belastar redan systemet.

Viktigt under detox är att tänka på att kroppen faktiskt utför ett stort arbete. Ge kroppen rätt förutsättningar: Vila och sov mycket. Lättare träning är ok om man känner att man orkar det. Absolut ingen högintensitetsträning. Att röra på sig är dock bra, exempelvis promenader. Att dricka mycket vatten hjälper kroppen att göra sig av med gifter. Desto mer flytande/juicer i detoxen (alltså i relation till fast föda) desto mer och snabbare avgiftar kroppen. Vet man med sig att man har mycket gifter i kroppen kan man reglera avgiftningen med fast/flytande föda. Kalorirestriktion – desto mindre man äter, desto snabbar detoxar man. Att äta mycket levande rå föda då dessa innehåller dels byggstenar för leverns avgiftningssystem (antioxidanter) dels enzymer som underlättar nedbrytningen av det man äter. Ju mer levande föda, ju mer detoxar man.

Efter en detox ska man vara snäll mot sin kropp. Introducera mat man hållit sig ifrån försiktigt och i maklig takt. Kaffet kommer förmodligen inte smaka lika gott men sanningen är att smaken/upplevelsen av kaffet efter en detox är såsom ens kropp egentligen uppfattar det. Vid juicefasta så bör man introducera fast mat mer försiktigt och i små mängder. Generellt efter detox gäller att smygstarta med de livsmedel man har uppehållit sig från och att dricka mycket vatten. Kanske börja med ett mål fast mat.

Inside information om fasta

Som redan nämnt så finns det mycket fördelar med korttidsfasta då man avlastar systemet och kroppen ges tillfälle att läka ut. Jag tycker dock att exempelvis 5:2 dieten har brister. Att äta vadsomhelst anser inte jag vara en bra kosthållning. Det är alltid viktigt med kvalité på fetter, protein och kolhydrater. Det är aldrig bra att äta mättade animaliska fetter, transfetter eller snabba processade kolhydrater. Även om man som i detta fall, äter lite av dem.

IMG_8881

Grillad svärdfisk med honungsrostade solrosfrön, feta- och jordgubbssallad

Grillad svärdfisk med honungsrostade solrosfrön, feta- och jordgubbssallad

Svärdfisk

Grilla svärdfisken marinerad med olivolja och salt. Efteråt kan du pressa på en lime och klippa färsk basilika. Svärdfisken ska grillas på mycket hög värme 3-4 minuter/sida.

Sallad med jordgubbar, fetaost och honungsrostade solrosfrön

Hacka valfri sallad ha förslagsvis med färsk basilika, supergott till jordgubbarna. Rör ner jordgubbar.

Rosta solrosfrön i gjutjärnspanna med lite olivolja, honung och salt i en panna tills dessa är gyllenbruna.

Servera tillsammans med svärdfisken och fetaost.

IMG_7409

Mjölk, probiotika, casein och mejeriprodukter

Mjölk, probiotika, casein och mejeriprodukter

Mjölk ger starka ben…..Eller?

Vi har alla fått höra att vi ska dricka mjölk eller åtminstone äta ost eller yoghurt för att kunna tillgodose vårt kalciumbehov.  Vi behöver kalcium till skelettet. Sverige är ett av de länder i världen som dricker mest mjölk och konsumerar flest mejeriprodukter per capita. Då kan man ställa sig frågan varför vi också tillhör de länder med högst benskörhet? Det finns flera studier där man tittat på höftfrakturer (en bra indikation på osteoporos) och länder med högt intag av mejeriprodukter och funnit ett samband mellan högt antal höftfrakturer, alltså hög benskörhet, och hög mejerikonsumtion.

Jag har funderat lite kring begreppet ”försurning” som dyker upp mycket inom alternativmedicin. För er som inte känner till begreppet så ska jag kortfattat förklara det. Alla råvaror vi äter har en specifik vitamin- och mineralsammansättning. Slutprodukten i cellen (när vi har metaboliserat något vi äter) kan vara av sur eller basisk karaktär. Detta är beroende av mineralkompositionen i den ursprungliga varan. Kroppen strävar hela tiden efter homeostas (balans) och blodet är allra viktigast och prioriteras först. Vi vill inte vara försurade i kroppen.

Trots en lång utbildning inom näringslära har jag aldrig stött på begreppet försurning. Däremot har jag i flera avseenden stött på begreppet, metabolisk acidos, vilket är en annan formulering för försurning.

Mjölkprodukter försurar kroppen och skapar metabolisk acidos. För att förhindra detta kompenserar kroppen genom att ta från sin största kalciumdepå: skelettet. Resultatet blir därför att ju mer mjölkprodukter vi konsumerar ju mer kalcium tar kroppen från skelettet och desto benskörare blir vi.

Det är ganska logiskt: Vi ska inte dricka ett annat däggdjurs dimjölk. Komjölk är perfekt föda för kalvar, inte för människor. Olika arters mjölk har olika sammansättning av fett, kolhydrater och protein. Tittar man exempelvis på sammansättningen från en säls dimjölk så kommer den bestå av en mycket högre andel fett än många andra däggdjurs. Varför? Jo för att sälen behöver lagra på sig stora fettdepåer för att kunna leva i ett kallt klimat. Mjölken har en perfekt konstitution för just sin specifika art. Inget annat däggdjur fortsätter att dricka mjölk vare sig från sin egen art eller av någon annans. Varifrån får kossorna sitt kalcium? De måste ju behöva mycket kalcium med så stora starka ben? Svaret är: från gräset, från vegetabiliska källor.

Vad som är lite förvirrande med försurning är att man oftast aldrig konsumerar enskilda råvaror för sig. Man dricker oftast inte bara mjölk utan äter förmodligen något till. Vad händer om man i sådant fall äter något med basisk slutprodukt till? Borde inte dessa neutralisera varandra? Jo förmodligen. Det är därför som, anser jag, man inte kan generalisera för mycket utan måste inse att helheten är mer komplicerad. Men jag tycker att det faktum att Sverige är ett av de länder som äter mest mejeriprodukter och samtidigt har mycket högt antal benskörhet talar för sig självt. Jag skulle personligen aldrig rekommendera mjölkprodukter. Jag anser dock att om man känner sig frisk behöver man inte följa någon diet ”slaviskt”. Utan det gäller att hitta något som passar i vardagen.

Utöver risken för benskörhet är även mjölk sammankopplat med högre risk för prostatacancer hos män. Dessutom har mjölkprotein visat starka samband med en rad olika cancertyper. För den som är mer intresserad av detta så rekommenderar jag att ta en titt på den mycket omtalade studien, eller läsa boken, ”the china study” av Dr. T. Colin Campbell som för övrigt även speglar etablissemanget och kött- och matindustrins intressen i vad vi ska äta och varför. Om du däremot känner för att fortsätta konsumera mejeriprodukter bör du låta bli att läsa den!

 Men är inte yoghurt med lactobaciller bra?

Nu pratar vi om probiotika. Probiotika är en bra bakteriekultur, eller starter som den även kallas, och är gynnsam för hela tarm- och matspjälkningssystemet. Bra bakterier kan även kopplas till ett flertal olika positiva fysiologiska effekter. Många har kanske hört att grekerna levde så länge för de åt så mycket yoghurt. Detta kan ha varit sant. Nu är det dock en enorm skillnad på tillverkning och produktion av grekernas yoghurt och den vi kan köpa i butiken i dag. Grekerna kanske fermenterade sin yoghurt i mer än 24 timmar. I butiken är yoghurten fermenterad i högst 4-6 timmar. En yoghurt som fermenteras i 24 timmar har inga disackarider och innehåller miljontals fler gynnsamma bakterier. Alltså mer probiotika som når tarmen.

Probiotika är enligt World Health Organization (WHO) levande mikroorganismer som medför hälsovinster för konsumenten när de tillförs i tillräcklig mängd. Det är ju just det, vad är tillräcklig mängd? Når bakterierna ens ner till tjocktarmen där de gör mest nytta? Det finns särskilda enterokapslar som har ett hölje som skyddar probiotikan och ser till att den löses upp först där den gör nytta. Men det kan vara svårt att veta om dessa produkter, som för övrigt är mycket dyra, verkligen håller vad de lovar. Man brukar prata om att en tredjedel av probiotikan når tarmen.

Sedan, som om inte det vore nog, finns det även en annan problematik med probiotika som inte många verkar känna till. Nämligen att probiotika är mycket specifika, precis som antioxidanter. Ett bra exempel är E.coli Nissle. En bakterie som verkar gynnsam vid inflammatorisk tarmsjukdom Ulcerös Colit men som inte verkar ha gynnsam effekt för en frisk individ. Det finns bakterier som verkar positivt på coloncancer. Det finns en mängd olika probiotika och det kan således vara av värde att veta att i) inte alla når tarmen ii) probiotika är specifik, dvs. en viss art kan vara gynnsam vid ett visst tillstånd för en viss individ, men inte verka alls för en annan.

Slutligen är jag helt emot de mjölkprodukter, små ”shotar” av probiotika som för även innehåller massor av socker. Socker gynnar bevisligen dåliga bakterier i tarmfloran. Ni förstår själva paradoxen här: man köper något för dess goda bakterieinnehåll medan livsmedlet även innehåller något som främjar dåliga bakterier i tarmfloran.

Referenser:

Allen et al. British Journal of Cancer 2008; 98(9):1574–1581

Kurahashi et al Cancer epidemiol Biomarkers Prev 2008:17;930

Giovanucci et al, Cancer Epidemiol. Biomarkers Prev February 1, 2006 15:203-210

Hayes et al. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 1999 Jan;8(1):25-34.

Skinner et al Cancer epidemiol Biomarkers Prev 2008:17;2302

http://www.thechinastudy.com

Fetter och hjärt -kärlsjukdom

Fetter och hjärt -kärlsjukdom

Vilken betydelse har lipidmetabolism i uppkomst av hjärt och kärlsjukdom?

När tidigare animalstudier utförts visade dessa att för mycket kolesterol gav plackbildning i kärlen och detta ledde till slutsatsen att det var ogynnsamt med för höga halter fett i kosten. När man sedan upptäckte skillnaden på de olika lipo-transport proteinerna började man göra skillnad på kvalité och kvantitet av fett.

För att förstå lipidmetabolismens roll i uppkomst av hjärt och kärlsjukdom är det viktigt att ha en övergripande förståelse för absorption och transport av fetter. Absorption och transport av fett går till så att fetterna bildar miceller med hjälp av gallsalter och pancreaslipas så att dess icke polära del riktas in mot mitten och därigenom tillåts fettsyror, monoglycerider tas upp över tunntarmsslemhinnan medan gallsalterna blir kvar för att ta hand om mer fett för vidare nedbrytning. Vissa korta och medellånga fettsyror tas upp via portådern och går direkt till levern. De fria fettsyrorna transporteras i blodet där dessa är bundna till albumin. De långa fettsyrorna däremot behöver vidare assistans och denna hjälp ges av kolesterol, fosfolipider och apolipoproteiner. Tillsammans bildar dessa kylomikroner som genom exocytos förs ut i lymfsystemet och når sedan blodet via lymfkärlen till stora bröstgången.

Apolipoproteiner hjälper således till att göra fettet vattenlösning, då alla ämnen riktade till ytan är vattenlösliga. Lipoproteinerna indelas i fyra olika klasser: kylomikroner (KM), very low density lipoproteins (VLDL), low density lipoproteins (LDL) och high density lipoprotein (HDL). Dessa fyller alla olika funktioner och består av olika sammansättningar. Desto mer fett i relation till proteiner som ingår desto lägre täthet. Vidare har HDL högst proteininnehåll och minst triglycerider.

Viktiga enzymer i lipidmetabolismen är lipoproteinlipas (LPL) och lecitinkolesterolcyltransferas (LCAT) Dessa aktiveras beroende av vilket apoprotein som finns på ytan av lipoproteinet. Som i detta fall är apo C-II respektive apo A-I. LPL är det enzym som hydrolyserar triglyceriderna i kylomikronerna så att dessa kan passera genom blodkärlen och in i cellerna. En del av kylomikronerna (protein, fritt kolesterol och fosfolipider) återförs till HDL. Största delen av triglyceriderna i kylomikronerna tas under lipolysen upp i fettväv eller muskler och den resterande delen tas upp av levern. Via enzymet LCAT hjälper till att förestra de fria kolesterol som blir kvar från chylomikronerna och tas sedan upp av andra lipoproteiner i blodet.

LDL är den mest kolesterolrika proteinet och dess uppgift är att förse cellerna med kolesterol. Det kolesterol som ej tas upp kommer HDL att återföra till levern. Vid hög halt av LDL kan makrofager samt andra celler ta upp LDL, makrofager bildar skumceller. LDL kan glykosyleras med ett glykoprotein apo(a) och kallas då lipoprotein – Lp(a). Oxiderat LDL aktiverar endotelcellerna att uttrycka adhesionsmolekyler varvid immunceller binder till. Detta kan ge upphov till både inflammation, fibros, plackbildning och trombos.

Även då det finns olika definitioner på hjärt- kärlsjukdom och orsaken till dem skiljer sig något åt så är definitivt ateroskleros en sammankopplande länk. Det är inte enbart fettintag som bestämmer och reglerar fetthomeostasen utan även andra makronutrienter är av betydelse för denna. Vid ett stort kolhydratintag kommer syntesen av VLDL att öka. Det mesta av VLDLs lipidinnehåll töms men resterna omvandlas till LDL eller tas upp av levern. Har man för låg halt av LPL kan detta leda till en hög halt VLDL i blodet. Höga serumnivåer av detta protein har visat sig ha stark koppling till hjärt-kärl sjukdom.

HDL har den viktiga funktionen att återföra rester till levern, den bär också på apo A-I som aktiverar enzymet LCAT. Utan HDL kan således kroppen i) ej transportera tillbaka kolesterol till levern ii) ej förestra de fria kolesterol som blir kvar från chylomikronerna.

Man har sett att mättat fett höjer LDL i blodet och att transfetter både sänker HDL samtidigt som dessa höjer LDL. Fleromättade fettsyror däremot sänker LDL och omega-3 FA höjer även HDL. Det finns även andra kostfaktorer som verkar gynnsamt för HDL såsom nikotinsyra och nötter.

Det finns evidensbaserad forskning och konsensus att mättat fett höjer LDL och att det är gynnsamt att byta ut mättade fetter mot fleromättade fetter. Däremot är det inte lika klart hur de mättade fettsyrorna beroende av längd skiljer sig från varandra i påverkan av blodfetterna. palmitin 16:0 och myristin 14:0 vet man höjer LDL medan laurinsyra 12:0, kaprinsyra 10:0 och kaprylsyra 8:0 höjer enbart lite. Stearinsyra 18:0 höjer inte LDL.

Kryddor som antioxidanter

Visste du att färska kryddor bär på de mäktigaste antioxidanterna som finns för att bekämpa fria radikaler?

Syre benämns ju ofta då vi talar om liv. Det är därför dubbeltydigt att syre verkar som den största fria radikalen i vår kropp. Fria radikaler kan göra stor skada i våra kroppar men det finns ämnen, antioxidanter, som förhindrar detta.

Antioxidanter är en samling ämnen som ofta skiljer sig i komposition, kemisk substans, löslighet osv. Trots olikheter har de alla en sak gemensamt – de skyddar oss nämligen från fria radikaler.

Som tur är hittar vi många antioxidanter i frukt och grönt, mängderna skiljer och även vilken jord plantan har kultiverats i är av betydelse för antioxidantinnehållet i slutprodukten.

Vissa antioxidanter är vitaminer som exempelvis A, E och C. En del är vattenlösliga medan andra är fettlösliga varför dessa även ”agerar” inom olika områden. De har olika specificitet. Andra kända antioxidanter är flavonoider och polyfenoler.

Antioxidanter är av stor ekonomisk betydelse inom matindustrin i form av konserveringsmedel. Vissa länder använder sig av syntetiska antioxidanter; BHT och BHA medan dessa är förbjudna i andra länder p.g.a. att en cancerogen koppling har upptäckts.

Det ökade intresset från konsumenter på ekologiska samt ”functional foods” har också lett till ett ökat intresse för naturliga konserveringsmedel.

Som tidigare nämnt så sker oxidation även i mat och främst då i processade produkter. Färska örter används därför som konserveringsmedel. Rosmarin och oregano är exempelvis utmärkta antioxidanter som används vid konservering.

Strössla kryddor över sallader, använd dem i omeletter, soppor och grytor som piffiga smakförstärkare.

Omega-3 Fettsyror

Omega-3, fettsyror och för högt fruktos intag…

Då tidigare studier visade att för mycket kolesterol gav plackbildning i kärlen drogs slutsatsen att det var ogynnsamt med höga halter fetter i kosten. Nu vet man att det handlar mer om vilken kvalité fettet har, vilken fettsyra det är samt andra faktorer som påverkar uppkomsten av hjärt kärlsjukdom. Att förstå lipidmetabolismens roll här kan vara lite krångligt jag tar därför upp detta nedan i en mer detaljerad beskrivning för den som är intresserad under fetter och hjärt- kärlsjukdom.

Vad behöver man känna till? Kortfattat kan man säga att de olika lipoproteinerna delas in i fyra olika grupper och de som kan vara värda att lägga på minnet är high density lipoprotein (HDL) och low density lipoprotein (LDL). Det skall inte finnas för höga halter av LDL eller för låga halter av HDL.

Vissa saker i kosten påverkar detta dramatiskt som exempelvis transfetter som ger en höjning av LDL och även sänker HDL. Det är därför av största vikt att undvika transfetter.

I övrigt så är det alltså fettsyrornas längd, om de är mättade eller omättade (organ-kemisk skillnad i strukturen på fettsyran) som påverkar om fettet är bra eller inte bra fett.

Fleromättade fettsyror sänker LDL och omega-3 fettsyror höjer HDL. Man säger att mättade fettsyror höjer LDL. Är då allt mättat fett dåligt? Kallpressad kokosolja pratas det ju mycket om och det består ju nästan enbart av mättade fettsyror. Vad man har upptäckt här är att Laurinsyra (finns i kallpressad kokosolja) har gynnsamma effekter för tarmen (den omvandlas till monolaurin och är som mat för colonocyterna (tarmcellerna) samt att en stor del av kokosfettet tas upp via portaådern och tarmarna istället för via lymfan som andra fetter gör. Detta betyder att vi avlastar bukspottskörteln då vi inte behöver ensymer för att bryta ner fettet. VIKTIGT! Använd endast kallpressad (oprocessad) kokosolja.

Upphettade fetter bör undvikas. Friterad mat går därför helt bort. Även ungsstekt mat som upphettats på mycket hög värme bör undvikas (läs mer om maillard reaktion). Generellt bör upphettade fetter och för mycket processad mat undvikas.

Det finns även andra faktorer som påverkas via kosten. Cellerna som täcker kärlen bildar kväveoxid (NO) som är viktigt för att kärlen ska må bra. Vissa saker vi äter tar bort produktionen av NO vilket får kärlen att kontrahera (dra ihop sig). Exempel på detta är för mycket animalier men även för mycket fruktos.

Att få i sig för mycket fruktos är nästan bara möjligt om man dricker för mycket juicer (även färskpressade) eller läsk som innehåller fruktos. Enligt min mening kan man äta mycket frukt (i princip hur mycket man vill) så länge man samtidigt håller en i övrigt balanserad sammansatt kost och till största delen undviker processad mat. Läs mer nedan om vad som händer med kroppen av för högt fruktos intag.

Vitlök, beta-glukaner (finns i havregryn) och omega-3 fettsyror innehållande alfa-linolensyra (i fet fisk som lax och makrill) är alla bra ingredienser i en kost för att hålla en bra lipidprofil. Omega-6 fettsyror brukar man prata om ska vara 3:1 i relation till omega-3. Att tänka på är att evolutionärt sett har kvoten legat närmare 1:1-2:1 och det är först under senare tid som kosten börjat innehålla så hög halt omega-6.

Omega-3 är essentiell, dvs vi måste tillföra den via kosten. Kroppen kan inte själv tillverka den. Förenklat kan man säga att omega-3 är antiinflammatoriskt medan omega-6 i för stora mängder är inflammatoriskt.

Inside information om fetter

Ät omega-3 fettsyror dietärt från makrill, lax, nötter. Viktigast är EPA och DHA fettsyror.

Köper man omega-3 fettsyror i tillskott se till att dem ej innehåller omega-6 samt att dessa inte är uppkoncentrerade.

Undvik helt processade uppvärmda fetter och processad mat.

Ät en bred specificitet av antioxidanter för att förhindra oxidation, färska kryddor som basilika och oregano är toppen!

Ät inte för mycket kolhydrater samt undvik att dricka för mycket juicer (både färskpressad eller från koncentrat).

Stek mat i kokosfett då detta fett är mycket stabilt och ej oxiderar lätt.

Ta kallpressad kokosolja i terapeutiskt syfte.

För högt intag av fruktos

Kolhydrater finns i olika former där glukos är hjärnans och musklernas bränsle som transporteras via blodet med hjälp av insulin. Fruktos också en monosackarid, tas inte upp på detta sätt utan transporteras till levern där denna lagras som fett. Levern vill inte lagra för mycket fett varför den skickar ut fettet i blodet varpå man får en ohälsosam blodfettsprofil med förhöjda värden.

Vid nedbrytning av fruktos bildas UREA som restprodukt varpå en minskning av NO i kärlen sker vid för högt intag (UREA tar bort ett enzym som katalyserar bildningen av NO). Sackaros, vanligt rörsocker eller socker från sockerbeta består av både glukos och fruktos. Ett för högt fruktos intag (men även sukros) leder således till en dålig blodfettsprofil men kan också leda till fettlever. Om du är intresserad av vad socker gör med kroppen se gärna ”the bitter truth about sugar” med Dr. Lustig:

Antioxidanter

Kort om antioxidanter

Antioxidanter är en grupp antigenotoxiska ämnen med liknande egenskaper som finns i bland annat frukt. Antioxidanter hjälper kroppens försvar mot genotoxiska ämnen genom att oskadliggöra dessa. Antioxidanter finns rikligt i frukt och grönt.

 

Inside information

Vad man bör känna till med antioxidanter och speciellt om man ämnar använda dessa i terapeutiskt syfte så ska man veta att dessa är mycket specifika. Detta innebär att det hjälper inte att överdosera i en artikel. Man kan exempelvis inte bara äta blåbär eller enbart granatäpple. Då dessa innehåller mäktiga antioxidanter men är alltså specifika, vilket innebär att en bred variation, en varierad kost är det bästa alternativet.

 

Antioxidanter

Antioxidanter är en grupp av antigenotoxiska ämnen. Dessa ämnen hjälper kroppen att oskadliggöra antimutagener och anticarcinogena produkter. Antioxidanter är en samling ämnen med ganska olika komposition, men de har alla en sak gemensamt; dem skyddar oss mot fria radikaler.

Dessa kan vara vitaminer, spårämnen, cofaktorer eller färgämnen. Antioxidanter som exempelvis vitamin A, C, E, zink, selen och betakaroten hindrar främmande ämnen från att bilda fria radikaler. Kroppen utsätts ständigt för fria radikaler i form av genotoxiska främmande ämnen. Många främmande bakterier och även vårt egna immunförsvar producerar fria radikaler som en del av deras försvarssystem. Ett högt intag av antioxidanter skyddar immuncellerna från dessa skadliga ämnen. Selen, järn, mangan, koppar och zink är alla involverade faktorer i kampen mot fria radikaler, selen och zink är troligen de viktigaste.

Antioxidanter finns i nästan all mat vi äter (högst halt innan maten blivit processad) och i frukt och grönsaker finner vi den mest kvantitativa mängden, även då mängden varierar stort. Likaså varierar mängden antioxidanter med vart råvaran varit odlad. Selen är ett bra exempel på detta. I Sverige är bergskedjan gammal och urlakad och selenhalten nästan obefintlig. Medelhavsländerna har grödor som är rika på antioxidanter, de har också tillgång till färskare frukt och grönsaker vilket ökar antioxidanthalten.

Kaffe Pros & Cons

Älskade älskade kaffe…

Finns det något bättre en den där rykande färska espresson? Eller en capuccino med en gräddig avrundad smak från mjölken? Kaffe är en älskad vara i våra hem. Men hur bra, eller hur dåligt är egentligen kaffe? Jag anser att alla människor ska ha rätt att välja eller välja bort. För detta krävs information och kunskap. Nedan kan du läsa enkelt förklarat om kaffets fördelar respektive nackdelar; kaffets “pros & cons”

 

Pros

  1. Antioxidant – Kaffe innehåller så kallade phytokemikalier och många av dem är antioxidanter som hjälper till att skydda våra celler mot fria radikaler.
  2. Typ II diabetes – I en review från 2005 berättar författarna att intag av 4-6 koppar kaffe sänker risken för typ II diabetes med 30%. Jag anser dock att dessa uppgifter är tvetydiga då annan forskning visar att intag över 4 koppar kaffe/dag ökar riskerna för flertalet sjukdomar samt andra dåliga saker du kan läsa om nedan.
  3. Minne och kognition – I en studie där man testade kaffedrickare med icke kaffedrickare visade kaffedrickarna förbättrat minne och kognition.
  4. Kaffe anses öka förbränningen.

 

Cons

  1. Rostning av kaffebönan; akrylamid – Akrylamid är ett mycket giftigt ämne som bildas vid rostning av kaffebönan. I Sverige kommer det största akrylamidintaget från kaffe (i England från pommes frites). Vad som kan vara bra att känna till är att Europakommissionen håller på med ett stort arbete att försöka få ner konsumtionen av akrylamid då det är ett  extremt giftigt och cancerogent ämne. 
  2. Rynkor – Kaffe får huden att åldras snabbare. Drick mycket vatten till för att förhindra detta.
  3. Benskörhet – Kaffe gör att kroppen skickar ut Kalcium med urinen. Detta är naturligtvis inte bra. Kaffe trycker även bort andra vitaminer och mineraler som  vi behöver för att må bra.
  4. Stress – Kaffe stressar binjurebarken. Dricker vi för mycket så känns detta påslag enormt tydligt.
  5. Stimulant – Blodsockersvängningar i samband med kaffedrickande kan orsaka “cravings” (överätning, sötsug) samtidigt som det är vanligt att man äter något sött till kaffet. Kaffe är även en “stimulant” som får oss att uppleva belöning och “treatar” på detta sätt nervsystemet.
  6. Kaffe innehåller utöver akrylamid stora mängder gifter från bekämpningsmedel. Se därför till om möjligt att dricka ekologiskt kaffe.
  7. Kaffe missfärgar tänderna

Inside information

Som vanligt handlar det om balans – en avvägning i sin vardag. Självklart gör det inget om man ibland råkar få i sig 4-6 koppar. Man är inte det man gör 5% av sin vardag utan det man gör resterande 95%. Med ovannämnd fakta så kan man dock dra slutsatsen att en liten mängd kaffe drickande är ok. Om man däremot måste starta dagen med en hink kaffe för att komma igång kanske man bör fundera lite kring sitt intag, vilka hälsovinster det skulle medföra att dricka lite mindre.

 

 

 

 

Referenser;

http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=201177

http://www.care2.com/greenliving/caffeine-myths-and-facts.html

Shukitt-Hale B, Miller MG, Chu YF et al. Coffe, but not caffeine, has positive effects on cognition and psychomotor behavior in aging. Age (Dordr). 2013 Jan 24. [Epub ahead of print]